BLJ 2

Vi saknar en bild på lokomotorn, tills vidare får vi hålla till god med tillverkningsskylten.

Littera och nr: BLJ 2

Tidigare littera och nr: BLJ 2

Tillverkare: AB Slipmateriel, Västervik

Tillverkningsår: 1937

Tillverkningsnummer: 205

Längd över koppel: 4,7 m

Största tillåtna hastighet: 20 km/h

Motor: Scania D401

Lokomotorn är tillverkad av AB Slipmateriel i Västervik som tillverkade omkring 270 lok under åren 1925 till 1949. Mannen bakom de framgångsrika fordonen var ingenjör Lambert Bjurström som påbörjade tillverkningen vid Skolgatan i centrala Västervik. Lokomotorerna användes främst vid växling och var då betydligt billigare i drift än ett ånglok. 

Föreningens Bjurströmslokomotor är av typ 8 med en tjänstevikt av åtta ton. Den levererades som nummer 205 i februari 1937 till Fagersta Bruks AB, Klosterverken, Långshyttan i Dalarna. Formellt inregistrerades fordonet i bruksbanan Byvalla–Långshyttans Järnvägs fordonspark som BLJ 2. Den användes främst för internväxling inom bruksområdet vilket även fortsatte efter det att järnvägen lagts ned 1964. Lokomotorn köptes 1972 av Stockholm–Roslagens Järnvägars Museiförening, SRJmf, nuvarande Upsala – Lenna Järnväg, ULJ. 1993 skedde en bytesaffär mellan ULJ och TJF där TJF fick bl.a. lokomotorn mot att ångloket NVHJ 22 gästspelade under ett halvår i Uppsala

Renovering av korgen påbörjades under 90-talet, därefter avstannade projektet. Original Fordson-motor var sönderfrusen när loket kom till TJF, och lokomotorn kommer därför istället få en Scania D401-motor från ett systerlok. Renoveringen har avstannat till förmån för andra, viktigare, fordon.

 

Katrinefors AB 2

Littera och nr: 2

Tidigare littera och nr: Katrinefors AB 2

Tillverkare: Kalmar Verkstad AB

Tillverkningsår: 1959

Tillverkningsnummer: 128

Längd över koppel: 7,2 m

Största tillåtna hastighet: 31 km/h

Motor: Scania D812

Strax innan breddningen av den smalspåriga järnvägen Forshem-Mariestad-Gårdsjö skaffade Katrinefors Bruk AB i Mariestad två lokomotorer för den interna växlingen på bruket. Under november 1959 levererades två lokomotorer från Kalmar Verkstads AB. De var redan vid leveransen förberedda att spåras om till normalspår. Omspårningen gjordes 1961 när järnvägen mellan Gårdsjö och Mariestad breddats till normalspår. I början av 1990-talet ersattes lokomotorerna av Z43 429 som köpts begagnad från SJ, även den lokomotorn finns numera i föreningens ägo. De två lokomotorerna skänktes till SkLJ, Skara- Lundsbrunns Järnvägar. 1992 bytte SkLJ bort lok nummer 2 till ULJ, Upsala-Lenna Jernväg, där en renovering påbörjades. 2017 kom loket till Tjustbygdens Järnvägsförening och renoveringen fortsatte.

Loket är idag åter omspårat till 891mm spårvidd och arbete med att återställa loket till leveransskick pågår.

 

Z4p 261

Littera och nr: Z4p 261

Tidigare littera och nr: SJ Z4p 261, SLJ Z4p 3

Tillverkare: Kalmar Verkstads AB

Tillverkningsår: 1951

Tillverkningsnummer: 81

Längd över koppel: 6,4 m

Motor: Scania-Vabis D812

Lokomotorn tillverkades som KVAB nummer 81 och vid leveransen fick den beteckningen SJ Z4p 261. Den placerades vid 27 Maskinsektionen i Kalmar och tjänstgjorde under många år på smalspårsbanorna i Kalmar-trakten. Lokomotorn omstationerades senare till Växjö och såldes 1981 till Storstockholms Lokaltrafiks Järnvägar, SLJ, för tjänst på Roslagsbanan. I Stockholm fick fordonet ny identitet som SLJ Z4p 3. När den slopades blev den reservdelsförråd vid reparationer av banans övriga fordon. 

Tjustbygdens Järnvägsförening övertog resterna av lokomotorn 1994 och då saknades bl.a. motor, växellåda och kylare. Ursprungligen var tanken att plocka fordonet på de återstående användbara delarna och sedan skrota det. Det visade sig dock att lokomotorn var i tämligen gott skick och att det fanns möjlighet att skaffa fram de delar som saknades. Den första motorn som monterades av föreningen, en Scania-Vabis D815, kom från en normalspårig rälsbuss av typen Y6 och var något starkare än den ursprungliga motorn, Scania-Vabis D812. Den starkare motorn gjorde att lokomotorn fick smeknamnet "Starke Staffan". Motorn kom efter tio års drift att bytas mot en standardmotor typ Scania-Vabis D812. Lokomotorn har under 2020 fått nya hjul och hjulaxlar monterade. 

 

Z4p 264

Littera och nr: Z4p 264

Tidigare littera och nr: SJ Z4p 264

Tillverkare: Kalmar Verkstad AB

Tillverkningsår: 1951

Tillverkningsnummer: 84

Längs över koppel: 6,4 m

Största tillåtna hastighet: 40 km/h

Motor: Scania-Vabis D812

För lokets historia, klicka på "Läs mer"

Kalmar Verkstad tillverkade över 50 smalspåriga lokomotorer för SJ under perioden 1947 – 1956 för tjänstgöring på i huvudsak förstatligade järnvägar. Lokomotordrift var betydligt enklare och framför allt betydligt billigare än ångloksdrift. Ångloken kom därför på många håll att nästan helt ersättas av dieseldrivna lokomotorer och rälsbussar.

Lokomotorerna levererades i två omgångar varav den senare fick ett något modernare utseende med lutande front och förbättrad förarhytt. SJ Z4p 264 hör till den första omgången och levererades som KVAB nummer 84. Lokomotorn placerades i Västervik 1982 och hade innan dess bl.a. tjänstgjort i Västergötland, Norrköping, Stockholm, Sävsjöström och Växjö. SJ slopade lokomotorn 1985 och den köptes av Tjustbygdens Järnvägsförening samma år. Loket används främst i banavdelningens trafik. Lokets riktningsväxel plockades ner och renoverades helt under 2019.

 

Z4p 318

Littera och nr: SJ Z4p 318

Tidigare littera och nr: SJ Z4p 318, VHVJ Z4p 318, SMAB Z4p 318

Tillverkare: Kalmar Verkstads AB, Kalmar

Tillverkningsår: 1952

Tillverkningsnummer: 101

Längd över koppel: 6,4 m

Största tillåtna hastighet: 40 km/h

Motor: Scania-Vabis D812

Lokomotorn byggdes från början på samma vis som våra andra två Z4p men kom senare att byggas om för möjlighet till multipelkörning. Ombyggnaden bestod bland annat i att styrning av växellådor och motorns varvtal blev el-pneumatisk. Z4p 318 har tidigare gått i tjänst i Skara och på Falkenbergsbanan innan den på slutet av SJ-tiden hamnade som reservlok i Finspång.  1988 såldes den till Växjö-Hultsfred-Västerviks Järnväg AB (VHVJ) och hamnade i Småland. Efter att VHVJ gått i konkurs 1992 såldes den vidare till Småländska Smalspåret AB. Efter att smalspårsverksamheten i Växjö upphörde i slutet av 1990-talet kom lokomotorn att stå kvar där under några år innan den 2004 såldes till TJF. Lokomotorn har krockskadats vid rampning någon gång och har därför fått ett nytt kylargaller bestående av fönsterskydd från ett rälsbussläp. Lokomotorn är helrenoverad av TJF och har även genomgått en mindre ombyggnad av elsystemet för att kunna köras från vår manövervagn.

© 2018 Tjustbygdens järnvägsförening